Septemberdag

Så skimrande klar,

ack om jag kunde hålla dig kvar.

Det känns så vemodigt i min själ

för jag vet ju alltför väl

att sensommarens stora final

med sprakande färger i lund och dal

försvinner snart bort

ty september är alltför kort.

Dikten har jag läst ur tidningen Hemmets veckotidning och är skriven av Babsan.

__________________________________________________________________

Tänk att det snart är slut på denna månad och jag tycker att det har varit ovanligt varmt för årstiden men man ser att man går mot höst nu då dagarna blir kortare för varje dag trots att vi har det varmt ute idag 20+ här. Härligt!

Igår var vi in till stan då det var Skördefest här och det var massor av folk och det fanns mycket grönsaker att köpa men även mycket vacker konstutställningar.

Idag tar jag det lugnt här hemma och har varit ute och njutit av det vackra vädret och jag har tagit in tvätten som torkat så bra och har tvättat ett överkast idag. Det är så härligt när man kan hänga ut tvätten tycker jag.

Ja här har jag annars mycket värk i mina händer, armar, nacke och axlar men så har vi haft en mycket tuff sommar här som inte varit som de brukar då min gamla pappa dog och nu är min mamma ensam och vi får vara mycket hemma hos henne. Tänk min gamla mamma fyller 90 år nu i oktober - helt otroligt.

Ha nu det så bra Ni kan som läser min blogg!

Kram från Bittan